Det står en tyst dammsugare mitt på köksgolvet hemma hos oss. Den är oftast dekorerad med apelsinklyftor och köttbullar. Ibland när jag går förbi den, så sparkar jag på den, så att den rör på sig lite, lite grann...
Kommer det en främling till oss, så tänker han säkert genast att mentalsjukvården släpper ut alldeles för många som borde få vård på institution. Å andra sidan kanske man inte är farlig varken för sig själv eller andra om man dekorerar en dammsugare med köttbullar samt ger den en liten kick då och då.
Fast ni andra vet vad jag håller på med.
Kan rapportera att dammsugarträningen går framåt. Fanny äter köttbullar från den f d farliga maskinen så länge den är tyst och inte rör sig.
För övrigt har det sista fästet fallit här i huset. Fanny sover nu i husses säng - inte bara när den är tom utan tillsammans med husse. Jag fick väcka dem halv nio i morse.
Det går väl an så länge hon bara väger 19,4 kilo (i tisdags), men det ser ut som om hon kommer att bli en dam i 35-kilos klassen.
Första ensamhemmaträningen gick alldeles utmärkt. Jag kastade ut några godisbitar i stora rummet och Fanny började leta efter dem förstås. Då smet jag ut genom ytterdörren, låste den och körde iväg med bilen för att hämta husse hos en granne. Vi kom hem 40 minuter senare och hittade Fanny hoprullad och djupt sovande i husses säng. Det var skönt. Det finns hopp om framtiden. Om ett år kanske vi kan gå på bio...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar